Varan och varat

Om allt har ett pris, vad är då en människa värd, undrar Kent Werne, som ser marknadsmyter predikas av Arbetsförmedlingen och kapitalets logik iscensättas på Dramaten.

(Publicerad i Arbetet 21/11 2014)

Politisk teater kan, när den är som bäst, slita huden av samhällskroppen och exponera dess anatomi. Just så funkar Jonas Hassen Khemiris Dramatenaktuella uppsättning ≈ (ungefär lika med), i regi av Farnaz Arbabi. Sju skådespelare rör sig in och ut ur ett antal konkurrensutsatta gestalter: uppåtsträvaren som vill lämna arbetslösheten, tiggaren som slår mynt av lottlösheten, kapitalisten som rationaliserar hänsynslösheten. Ekonomiska människor som lever i nationalekonomiska ekvationer.

Det som i första akten kan misstas för ett gyckel med vår osunda relation till pengar och status förvandlas i andra akten till drabbande kapitalismkritik. Den brutala vändpunkten blir när pausprataren (i kritstrecksrandig kostym och backslick) erbjuder den hemlöse Peter en hundring om han stoppar huvudet i en vattenhink, med motivet att ”man måste bara göra sig förtjänt av pengarna” – för att till sist med våld pressa ner Peters huvud i hinken, ackompanjerad av publikens högljudda ”nej, nej”.

Mitt i galghumorn ryter våra spegelneuroner ifrån.

Dränkningsförsöket är samtidigt en briljant iscensättning av Karl Marx och Friedrich Engels nu 166-åriga iakttagelse att bourgeoisien ”har upplöst den personliga värdigheten i bytesvärde” och ”inte kvarlämnat några andra band mellan människorna än det nakna intresset, det känslolösa ’kontant betalning’”.

Trenden att allt fler aspekter av det mänskliga varat får ett bytesvärde brukar i Marx efterföljd kallas för varublivning, eller kommodifiering (efter engelskans commodity). Särskilt när samhällsforskare beskriver arbetslivets förändring.

Industrikapitalismen kommodifierade det mänskliga arbetet, folk tvingades sälja sin arbetskraft för att överleva, som vore den vilken vara som helst.

En position som visade sig bli prekär. Särskilt i kristider då konkurrensen om jobben hårdnade och priset pressades. Eller när folk blev sjuka. Därav klasskamp, kollektivavtal, socialförsäkringar, arbetsmarknadspolitik, allmän sjukvård och så vidare.

Arbetet de-kommodifierades, löntagaren skyddades från marknadens nycker och kapitalets nakna intresse. Det gällde också annat: bostäder, el, tåg, ja lite av varje.

Det var detta Karl Polanyi kallade ”den stora omdaningen”. En omdaning som sedan 80-talet har vevats tillbaka av globalisering och nyliberalism.

Varublivningen är back in business. Inte minst på arbetsmarknaden.

I min bok Ofärdsland – livet längs arbets­linjen skildrar jag en rekryteringsmässa arrangerad av Arbetsförmedlingen i Stockholmsförorten Hallunda. 800 arbetslösa – de flesta utlandsfödda – rusar mellan 14 bemanningsföretag, snabbmatskedjor och städfirmor i hopp om tillfälliga påhugg. En tilldragelse som belyser hur det är att söka jobb på en marknad där utbudet vida överstiger efterfrågan. ”Det är hård konkurrens, så det är nog bättre för företagen än för de arbetssökande”, säger en kille jag talar med.

Jag besöker också Arbetsförmedlingens kurs i ”personlig marknadsföring” i Södertälje, där arbetslösa uppmuntras att förvandla sig till en säljbar produkt och ”bygga ett eget varumärke”. ”Det är arbetsgivarens marknad, och sticker du inte ut från mängden, syns du inte, ja då finns du inte”, som en av coacherna säger. ”Allting sitter här inne”, förklarar hon och pekar mot huvudet. ”Vill jag ha jobb? Vill jag ha mat på bordet? Jamen då är det ju mitt eget ansvar att göra det bästa av det här.”

Eller som pausprataren säger om den tiggande, misstänkliggjorde och förnedrade Peter i ≈ (ungefär lika med): ”Det är bara att ta tag i sin situation, vässa armbågarna och inte ge upp. För den som ger upp blir som honom.”

Den bäst anpassade vinner. Och vill du ta dig riktigt långt, rentav befria dig från marknadens utsatthet och bli ekonomiskt oberoende, som det heter, erbjuder självhjälpsbranschen också andra metoder än personlig marknadsföring.

I den nyutkomna Investeringshandboken – din guide till ekonomiskt oberoende kan man till exempel lära sig att ”tänka som de rika och investera som Warren Buffet”.

Alla kan vinna, det är bara att sätta i gång, är budskapet. Så vad väntar vi på?

Den verkliga kapitalismen är förstås mer svårnavigerad än vad valfrihetsmyten vill påskina. Allt sitter inte ”här inne”. Klassamhället är ingen illusion som kan brytas med tankekraft. Det krävs ofta bra utbildning och nätverk för att armbåga sig uppåt på arbetsmarknaden, och den som vill ge lönearbetet fingret och investera sig till ekonomiskt oberoende gör klokt i att sitta på ett rejält startkapital.

Det är snarare marknaden som är en illusion, åtminstone skolboksvarianten där ett utbyte sker mellan jämlikar. Utanför ekvationerna pågår en ackumulationsprocess som samlar makten i allt färre händer. Vilket också påpekas i Investeringshandboken: ”Kapitalet är snedfördelat i Sverige. De rika blir rikare.”

De mindre bemedlade är hänvisade till lönearbetet, alternativt f-skattelivet. Till en mer eller mindre prekär tillvaro där positionen i hackordningen ses som självförvållad och där förlorarna piskas att anstränga sig ännu mer. Bevisa sitt värde.

Är en människa värdelös om ingen vill köpa hennes humankapital?

Svaret är ja om vi följer kommodifieringens logik.

Men kanske bör vi, som ekonom­historikern Ann Ighe i antologin Afterwork, fråga oss ”hur mycket av varublivande en människa tål, och inte minst hur många människovaror ett samhälle tål”. Särskilt om vi vill värna alla människors lika värde.

Kent Werne

Denna text är publicerad i Arbetet 21/11 2014
Text © Kent Werne. För återpublicering krävs tillstånd av författaren

Referenser

≈ (ungefär lika med) av Jonas Hassen Khemiri, i regi av Farnaz Arbabi, Dramaten 2014

Investeringshandboken – Din guide till ekonomiskt oberoende, Anders Ström, Lind & co 2014

After work – Farväl till arbetslinjen, red. Kristian Borg, Verbal 2013

Det kommunistiska partiets manifest, Karl Marx & Friedrich Engels, i Karl Marx – Texter i urval, Ordfront 2003 (1848)

Den stora omdaningen – Marknadsekonomins uppgång och fall, Karl Polanyi, Arkiv 2012 (1944)

Ofärdsland – Livet längs arbetslinjen, Kent Werne, Bokförlaget Atlas 2014

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s