När blev finansdepartementet ett ekonomiskt SMHI?

Finansministern spår, marknaden rår. Men överlever Anders Borg nästa val som passiv prognosmakare?

Nuförtiden kan man få prognoser levererade från en rad vädertjänster: SMHI, Yr, Klart, Stormo. Och från Anders Borg.
”Våren dröjer och det finns risk för fortsatta frostnätter”, sa finansministern när vårbudgeten presenterades.

Man kan tycka att Anders Borgs rykte som meteorolog borde vara kört i botten efter höstens ouppfyllda löfte om solsken. Men faktum är att väderprognoser brukar slå fel – i omkring hälften av fallen.

Det är inte prognosrevideringen som borde väcka tvivel, utan det faktum att prognosmakeriet tycks ha blivit Borgs primära gärning: Nu går ekonomin trögare än jag hoppades, och därför bör svenska folket förvänta sig svåra år framöver. Slut på meddelandet.

Ska vi inte förvänta oss mer av en finansminister? När reducerades finansdepartementet till ett ekonomiskt SMHI?

Kanske är jag orättvis. Anders Borg och Alliansen har trots allt drivit en tydlig politik på området. Det man kallat arbetslinjen, där det uttalade syftet har varit att ”öka drivkrafterna till arbete” genom försämrade ersättningssystem för arbetslösa och lägre inkomstskatt för folk med jobb.

På den vägen vill man fortsätta, i regn som solsken. Till hösten väntar kanske ett nytt jobbskatteavdrag. För att ”det ska bli mer lönsamt att arbeta”.

Tankefiguren bygger på en nationalekonomisk doktrin som säger att hög arbetslöshet inte beror på sviktande efterfrågan och låg investeringsvilja, utan på att lägstalönerna är för höga, ersättningssystemen för generösa, arbetsrätten för strikt och ”skattekilarna” för stora.

Men denna USA-influerade låglönelinje är fortfarande upp till bevis. Åtminstone om målet varit att få bukt med arbetslösheten, som är högre nu än när Anders Borg tog över skutan för sex och ett halvt år sedan. Flera forskningsrapporter har dessutom visat att den teoretiska grunden är svag.

Till sist händer det att också Anders Borg ställs mot väggen av en annars hovsam journalistkår. I tisdagens Gomorron Sverige ställde programledaren en fråga som förefaller given: ”Varför har de åtgärder ni vidtagit mot arbetslösheten inte varit effektivare?”

Enligt Borg är felet inte hans eller den moderata arbetslinjens, utan omvärldens. Och visst, den som bortser från den djupa krisen i Europa och den sega återhämtningen i USA får svårt med trovärdigheten.

Men man kan samtidigt undra om finanspolitikens uppgift bara är att försöka hålla båten flytande på konjunkturvågorna? Kan inte politikerna, med Keynes i ryggen, försöka dämpa vågorna genom stabiliseringspolitik?

Till viss del var det så man tänkte i USA och EU efter finanskrisen. Keynesianismens återkomst blev dock kortlivad. Sedan 2010 är det svångremspolitik som gäller, i goda som dåliga tider. Men eftersom åtstramningarna river sönder trygghetssystemen, pressar ner lönerna och sänker efterfrågan i ekonomin blir det mest dåliga.

Och för Sverige gäller mest att försöka härda ut och överleva den utdragna vintern, menar Borg. Det viktigaste är att ha ”ordning och reda” i statsfinanserna, och så ligger ”arbetslinjen fast”. Oavsett effekt.

Frågan är dock om Borg överlever nästa val med den inställningen.

Kent Werne

Denna text är publicerad i Dagens Arena 16/4 2013
Text © Kent Werne. För återpublicering krävs tillstånd av författaren.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s