Gamla och funktionshindrade i Stockholm är en lysande affär för de största vårdföretagen. Men vinsterna märks inte i personalens lönekuvert, menar facket.
(Artikel i ETC Stockholm 10-09-17 – En av flera granskningar i serien Den nya välfärdsindustrin, skriven i samarbete med ETC)
Nina är i 25-årsåldern och har jobbat för det privata vårdföretaget Attendo Care i två år, på ett korttidsboende för utvecklingsstörda ungdomar. Timlönen är 100 kronor, och ingen på arbetsplatsen har någonsin fått en löneförhöjning.
– Det står till och med i våra avtal att vi inte har rätt till löneförhöjning, säger Nina.
– Det är irriterande med tanke på att det är människor som tjänar pengar på oss i stället för att höja lönerna. Om jag arbetade kommunalt skulle jag åtminstone kunna tänka att pengarna går tillbaka till verksamheten, i stället för att de bara försvinner.
I en klass för sig
Stockholms stad står i en klass för sig som sponsor av privata vinster. Staden köpte till exempel äldreomsorg, hemtjänst och omsorg om funktionshindrade för 728 miljoner av Attendo Care under förra året. Med Attendos vinstmarginal på 9,66 procent innebär det att 70 miljoner försvann från verksamheten.
Även Carema är stora inom äldreomsorgen, liksom inom stödet till funktionsnedsatta. Och av de 547 miljoner koncernen fick från staden gick 38 miljoner till vinst. Såväl Attendos som Caremas vinst i Stockholm skickades uppåt till koncernens moderbolag i form av koncernbidrag – en form av utdelning.
Enligt fackförbundet Kommunal ligger lönerna lägre inom den privata vården än i den offentliga. Sara Öberg, branschansvarig på Äldreomsorgsföretagarna, menar däremot att fler utförare inom vård och omsorg höjer lönerna, även inom offentlig verksamhet, eftersom det blir konkurrens om de anställda.
– Personalens insatser är troligtvis lättare att värdera i vinstdrivna verksamheter. Personalen har då också lättare att motivera löneökningar, med hänvisning till resultat.
Annelie Nordström, ordförande för Kommunal anser att de vinstdrivande företagens entré på vård- och omsorgsarenan har lett till ökat vinsttänkande och effektivitetshets.
– Till exempel inom hemtjänsten ser jag att man ”snuttifierar” verksamheten i allt för stor utsträckning. En dusch får ta ett visst antal minuter, att leverera matlådan får ta fem minuter och så vidare. Det påverkar de gamla, som upplever att de inte har makt över sin vardag. Det påverkar också den anställdes arbetsglädje, när jobbet bara handlar om att leverera ett visst antal minuter.
En del av problemet ligger i det faktum att vårdjättar som Carema och Attendo ägs av riskkapitalbolag, vars affärsidé är att köpa upp företag och sälja dem efter ett par år, menar Annelie Nordström.
– För varje försäljning måste man göra sig attraktiv på marknaden, genom prispress i företaget.
Håller inte med
Att konkurrensen ska leda till bättre vård har varit ett argument för utförsäljningen av äldrevården i Stockholm. Raija Honkanen, sektorchef för Carema Äldreomsorg, känner inte alls igen sig i bilden att vinsttänkandet går ut över vården.
– Vårt ekonomiska resultat grundar sig helt i hur väl vi lyckas hålla kvaliteten på vården. Det handlar om hur individen, kunden, upplever det vi levererar och att kommunen är nöjd med oss. Vi har ökat personaltätheten på de enheter som vi tagit över från Stockholms stad och vi håller på med en omfattande kompetenshöjning hos medarbetarna.
Erika har arbetat inom kommunen i tio år och är sedan två år tillbaka anställd på ett av Caremas gruppboenden:
– Det är hårdare här, man försöker slimma verksamheten så mycket det går. Det finns inte tillräckligt med personal för att man ska kunna ge individuellt stöd till de boende. Det känns kasst.
”Avvikelserapporter försvinner”
Erika menar också att det finns en ”tystnadskultur” inom företaget.
– På min arbetsplats är chefen bra och inget sopas under mattan. Men jag hör från arbetsplatsombud på andra Carema-arbetsplatser att de har problem med att avvikelserapporter försvinner. Saker som händer rapporteras inte vidare för att det inte ska märkas att bemanningen är för liten.
Inte heller detta känner Raija Honkanen igen sig i.
– Det råder en otrolig öppenhet i företaget. För oss är det mycket viktigt att vi rapporterar alla avvikelser, och vi gör det en gång i månaden till kommunen.
Jonas Cullberg
Kent Werne
Fotnot: ”Erika” och ”Nina” heter egentligen någonting annat.
De 4 största vinstdrivande aktörerna inom omsorgen i Stockholms stad:
1. Attendo Care:
Pengar från Stockholms stad 2009: 727 682 344 kr
Rörelsevinst i Stockholms stad 2009: 70 294 000 kr
Vinstmarginal: 9,66%
2. Carema
Pengar från Stockholms stad 2009: 546 870 052 kr
Rörelsevinst i Stockholms stad 2009: 38 242 826
Vinstmarginal: 7%
3. Aleris
Pengar från Stockholms stad 2009: 100 191 605 kr
Rörelsevinst i Stockholms stad 2009: 5 911 304 kr
Vinstmarginal: 5,9%
4. Frösunda LSS
Pengar från Stockholms stad 2009: 37 388 098 kr
Rörelsevinst i Stockholms stad 2009: 2 516 219 kr
Vinstmarginal: 6,73%
Totalt, alla aktörer:
Pengar från Stockholms stad 2009: 1 412 132 099 kr
Rörelsevinst i Stockholms stad 2009: 116 964 349 kr
Så har vi räknat:
Rörelsevinsterna är hämtade från dotterbolagens årsredovisningar och beräknade utifrån vinstmarginalen på företagens svenska verksamhet i de fall där årsredovisningar för enskilda verksamheter saknats. Rörelsevinsterna är resultatet innan räntor, eventuella skatter och så kallade goodwillavskrivningar.
Denna text är publicerad i ETC Stockholm 10-09-17
Text © Kent Werne & Jonas Cullberg. För återpublicering krävs tillstånd av författarna.
Kent Werne 