2,3 miljarder i vinst

De riskkapitalägda välfärdskoncernerna växer stadigt. Och de tjänar främst pengar på lägre personaltäthet. 2011 landade den samlade rörelsevinsten på 2,3 miljarder, vilket motsvarar 5750 heltidsanställda sjuksköterskor. Det visar ETC:s granskning.

(Publicerad i ETC i mars 2013)

Mellan 2008 och 2011 växte de tio största privata koncernerna inom den skattefinansierade välfärden med 70 procent. Intäkterna från stat, kommuner och landsting ökade från 20,6 miljarder till 34,6 miljarder. Det visar ETC:s granskning av koncernernas årsredovisningar.

Den genomsnittliga vinstmarginalen var 6,5 procent 2011, vilket gav en total rörelsevinst på knappt 2,3 miljarder. Det motsvarar lönekostnaden för 5750 heltidsanställda sjuksköterskor.[1]

Samtidigt visar siffror från SKL att en allt större andel av den skattefinansierade skolan, vården och omsorgen drivs privat. 2008 gick till exempel 17 procent av landets gymnasieelever i fristående skolor. Tre år senare var andelen 26 procent. Inom primärvården drevs 33 procent av privata aktörer 2011, jämfört med 24 procent 2008. På andra områden är privatiseringstakten lägre, men rörelseriktningen är tydlig.

Kommuner och landsting betalade 85 miljarder till privata skol- och omsorgsbolag 2011, en ökning med 24 miljarder från 2008. Räknar man dessutom in Försäkringskassans utgifter för personlig assistans landade det på totalt 94 miljarder. Nästan 90 procent av detta gick till vinstdrivande aktörer.

Samtidigt ökar koncentrationen. 2008 skar de tio största åt sig 30 procent av den privata kakan – 2011 hade andelen ökat till 37 procent. Och tittar man enbart på äldreboenden, LSS-boenden och sjukvård är dominansen avsevärt större.

Störst av de stora var Carema, med intäkter på 5,6 miljarder från svenska kommuner och landsting och en rörelsevinst på 297 miljoner. Sedan försäljningen av sjukvårdsverksamheten till Capio förra året – en affär som inkluderade 325 000 listade patienter och 35 vårdcentraler – har Carema dock krympt, och 2013 får man se sig omsprungna av Capio, Attendo Care och friskolekoncernen Academedia.

2007 beslutade sig Academedia för att ”växa genom att köpa andra utbildningsföretag”, och sedan dess har man slukat en rad mindre konkurrenter, senast miljardkoncernen Pysslingen. 2011 landade intäkterna – mestadels de 40 000 elevernas skolpeng – på hela 4,7 miljarder. En ökning med 260 procent på tre år.

När koncernens kostnader dragits från intäkterna återstod 420 miljoner, och efter avskrivningar landade rörelsevinsten på 294 miljoner – vilket hade räckt till omkring 600 heltidsanställda lärare.[2] Beräkningen är inte hypotetisk, då vinsten framförallt skapas genom lägre lärartäthet. Academedias skolor har i snitt 6,8 lärare per 100 elever, jämfört med 7,7 i friskolor i allmänhet och 8,3 i kommunala skolor.

Lönsammast bland jättarna är omsorgskoncernen Attendo Care, som ägs av miljardären Björn Savéns riskkapitalbolag IK Investment Partners. Med en marginal på 9,5 procent landade rörelsevinsten på 421 miljoner 2011, vilket motsvarar lönekostnaden för 1400 heltidsanställda vårdbiträden. Inte heller det en ovidkommande jämförelse.

Vid en landsomfattande inventering för ett par år sedan konstaterade nämligen Socialstyrelsen att personaltätheten var 10 procent lägre på privata äldreboenden än på kommunala.[3] Koncerner som Attendo Care och Carema tjänar alltså pengar på att skära i personalstyrkan, och på att klämma in fler brukare i samma boende.

I assistansbranschen, som blivit något av riskkapitalbolagens nya guldgruva, gjorde det snabbt växande Humana en rörelsevinst på 182 miljoner 2011. Där skapas vinsterna framförallt genom lägre löner och sämre anställningsvillkor för assistenterna, visar siffror från Kommunal.

Samtliga koncerner hoppas på tillväxt och större vinster, men flera konstaterar samtidigt att den ”politiska risken” ökat. Academedia oroar sig till exempel för förslagen vinstbegränsningar, vilket ”kräver att bolaget bevakar den politiska utvecklingen kontinuerligt och när så bedöms lämpligt också deltar i den politiska debatten”.

[1] Beräknat på medellönen enligt Lönestatistik, 24 400. Total kostnad per anställd och år blir ca 400 000 kr, inklusive semesterlön, arbetsgivaravgifter och försäkringskostnader.

[2] Beräknat på medellönen för lärare enligt Lönestatistisk, 25 600. Total kostnad per heltidsanställd och år blir ca 414 000 inklusive semesterlön, arbetsgivaravgifter och försäkringskostnader.

[3] Beräknat på medellönen enligt Lönestatistik, 18 000. Total kostnad per anställd och år blir ca 300 000 kr, inklusive semesterlön, arbetsgivaravgifter och försäkringskostnader. Attendo Care hade 9500 anställda i Sverige 2011.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s