Skatteverket har trappat upp jakten på skatteflyktingar. Men fortfarande kan rika svenskar ha gömt över tusen miljarder i skatteparadisen och staten därmed gå miste om 20 miljarder bara i kapitalskatt. Kent Werne synar ett flyende mångmiljardproblem som ännu väntar på sin lösning.
(Publicerad i Dagens ETC 1/10 2015)
Jag sitter hos Skatteverket i Solna med resultatet av jakten på den försvunna skatten: Pärm efter pärm med ”omprövningsbeslut”. 2 600 på tio år. Ett omfattande syndaregister som ger en god inblick i ett parallellt moraliskt universum. Här finns konsulter som fått oskattade utlandsarvoden insatta på schweiziska konton, folk som placerat miljoner på Brittiska Jungfruöarna och inte deklarerat ränteinkomsten, entreprenörer som flyttat över aktierna till brevlådeföretag i Peru, Cypern och Luxemburg innan de sålt sina bolag.
Som ombildningskonsulten Björn Isaksson, tidigare åthutad av Boverket för sina skumma värderingsmetoder, nu dömd att betala 3,5 miljoner i extra skatt efter att – bistådd av storbanken SEB – ha försökt lura staten.
Skenutvandrar av skatteskäl
Här finns också gott om svenskar som ”skenutvandrat”. Hur gör man det? Jo, man skriver sig exempelvis i Genève i hopp om att slippa svensk skatt, men samtidigt köper man en kåk i Uppsala och sitter i svenska bolagsstyrelser. Vilket får Skatteverket att misstänka att skenet bedrar, att man inte alls framlider merparten av sina dagar i Schweiz utan i själva verket tillbringar större delen av året i Uppland. Och då är man ”obegränsat skattskyldig” i Sverige. Skatteverket sparkar då igång en utredning, och snart är man stekt, upptaxerad och indragen i en rättsprocess. Ett öde har drabbat Sveriges 43:e rikaste man Bengt Ågerup – grundare av medicinföretaget Q-Med, god för 5 miljarder och omskriven som ”den röde miljardären” med anledning av sin påstådda antipati mot girigbukar. Nu sitter han själv på de anklagades bänk med ett skattekrav på 150 miljoner. Och så där fortsätter det.
Ingriper mot skatteflykt
Jag slår ihop pärmarna och träffar Katrina Björk, rikssamordnare för Utlandstransaktioner – den avdelning på Skatteverket som granskar och ingriper mot skatteflykt bland små och medelstora företagare.
– Vi tittar på specifika riskområden och riskbeteenden. I huvudsak handlar det om utlandsbetalningar och om utländska kontokort som används i Sverige. Vi får också in tips och anonyma anmälningar.
För tio år sedan var dörrarna till världens skatteparadis låsta. Men tack vare en rad informationsutbytesavtal kan Skatteverket numera få ut uppgifter.
– Vi kan följa penningströmmarna och knyta den verklige ägaren till en trust eller stiftelse. Och det är ofta av avgörande betydelse, säger Katrina Björk.
Sedan 2010 har Skatteverket begärt ut information om 201 personer, vilket landat i 75 beslut och mer än en miljard i extra skatt. Totalt har utredarna på Björks enhet håvat in drygt 3 miljarder på fem år. Plus 1,7 miljarder genom nästan 10 000 ”självrättelser”.
– De som ägnar sig åt skattefusk spekulerar i upptäcktsrisken. Och med avtalen och vår utökade kontroll har risken ökat, säger Katrina Björk.
Är de inhåvade miljarderna att betrakta som en succé?
Skatteverket har slagit sig för bröstet, och även fått beröm av OECD för sitt flitiga användande av avtalen. Men hur stor andel av den försvunna skatten har hittats?
Frågan kan tyckas enkel, men svaret är svårare. Ingen tycks nämligen veta hur mycket skatt staten går miste om på grund av skatteflykt.
– Omfattningen är oklar, medger Katrina Björk.
Sist myndigheten försökte beräkna ”skattefelet” var 2007. Då uppskattades bortfallet på grund av ”internationella transaktioner”, främst via skatteparadis, till minst 46 miljarder. Med betoning på minst eftersom man på grund av stora kunskapsluckor ”medvetet beräknat skattefelet till ett ganska lågt belopp”. Kartläggningsbehovet ansågs vara ”mycket stort”. Särskilt på företagssidan. Men någon riktig kartläggning blev det aldrig. Så när Skatteverket i fjol bedömde det som ”troligt att skattefelet har minskat” handlade det mer om önsketänkande än om visshet.
”Skatteflykten ökar”
Enligt den franske ekonomen Gabriel Zucman (läs intervju) har den globala skatteflykten ökat på senare år. Så varför skulle Sverige vara ett undantag?
Nationalekonomen Daniel Waldenström har försökt uppskatta hur mycket kapital svenskarna gömt undan. Enligt den ena metoden handlar det om 468 miljarder kronor, enligt den andra 1 295 miljarder. Spridda skurar alltså, och siffrorna är osäkra. Men enligt båda metoderna har de gömda förmögenheterna vuxit rejält sedan finanskrisen. Gabriel Zucman kom å sin sida fram till att omkring 12 procent av de europeiska hushållens förmögenheter ligger gömda i skatteparadis. Givet att andelen är densamma i Sverige landar vi på drygt 1 300 miljarder, vilket med en femprocentig årlig avkastning innebär 65 miljarder i oredovisade inkomster och drygt 20 miljarder kronor om året bara i utebliven kapitalinkomstskatt. Hur mycket svenska storföretag trixar till sig genom att flytta vinster och utnyttja skumma låneupplägg vet ingen.
Oavsett hur man räknar verkar dock Skatteverket missa lejonparten.
Och visst är utmaningarna stora, erkänner Katrina Björk.
200 personer jobbar med insatsen på Skatteverket, men jämfört med den mångtusenhövdade armé av skatterådgivare och konsulter som designar och säljer uppläggen till skattefuskarna får styrkan ändå betraktas som liten.
Det blir en katt-och-råtta-lek, där råttorna hela tiden hittar nya hål att gömma sig i och där de största, som kan köpa de dyraste flyktvägarna, lättare slipper undan.
– Ju mer komplicerade upplägg, ju fler transaktioner mellan olika bolag, desto svårare blir det för oss att följa efter, säger Katrina Björk.
Några höjdare har trots allt fångats in på senare år. Till dem hör en flock riskkapitalister med IK-grundaren och mångmiljardären Björn Savén i spetsen. Enbart Savén är skyldig staten hundratals miljoner efter att ha försökt kollra bort skattmasen.
Vilket ger en antydan om vilka belopp som finns att hämta i en värld där skrupler och ansvar ersatts av en krass riskbedömning.
(Läs också intervju med ekonomen Gabriel Zucman: ”Skatteflykten går strålande”)
5 RIKA SKATTETRIXARE
Björn Savén
Miljardär och huvudägare i riskkapitalbolaget IK (som äger Attendo). Skatteverkets utredning visar att Savén och övriga partners i IK slussat miljardbelopp i form av vinstrelaterade arvoden från Jersey till ljusskygga bolag på Brittiska Jungfruöarna. Savén har försökt smita helt från skatt och är skyldig knappt 400 miljoner för åren 2008–2012. På grund Skatteverkets miss slipper han skatta 445 miljoner för 2006–2007.
Bengt Ågerup
Grundare till Q-Med, som såldes 2011. God för fem miljarder, kallar sig socialist och sägs drömma om det klasslösa samhället. Har hävdat att han bor i Schweiz, men enligt Skatteverkets utredning har han mestadels befunnit sig i Sverige. 2014 krävdes Ågerup på 152 miljoner i skatt och straffavgifter för oredovisad lön från Q-Med, samt avkastning och ett ”förbjudet lån” från hemliga stiftelser och bolag i Karibien.
Mikael Fahlander
Numera känd hockey- och fastighetsmagnat i Örebro. Startade assistansföretaget Assistansia (nu Humana) 2001 med Ibrahim Kadra. De förde över 12 miljoner till Cypern för att slippa skatt, vilket de dömdes för. 2012 satte Skatteverket igång en utredning som visar att en miljard slussats till egna bolag i Luxemburg, pengar som Fahlander och Kadra sedan ”lånat” av varandra skattefritt och räntefritt.
Björn Isaksson
Ombildningskonsult, ökänd för att som delägare i Isaksson & Partners varnats av Boverket för en glädjekalkyl i samband med ombildning. Nu en av tre delägare i Restate, en marknadsledande ombildningskonsult. Med hjälp av storbanken SEB och upplägg via Cypern och Luxemburg försökte Isaksson slippa skatt på vinsten från försäljningen av Isaksson & Partners, men tvingas nu betala 3,5 miljoner.
Martin Lorentzon
Hyllad Spotifygrundare som sitter i Telias styrelse och i referensgruppen till näringsminister Mikael Dambergs entreprenörskapsutredning. Strax innan han sålde sitt bolag Tradedoubler flyttades aktierna till brevlådeföretaget Rosello på Cypern som i sin tur ägs av Lorentzons bolag i Luxemburg, vilket gör att han undvikit 60 miljoner i skatt enligt Skatteverket. Även Spotify- och Teliaaktierna ägs via Cypern.
Läs också:
Gabriel Zucman: ”Skatteflykten går strålande”
En demokrati kan inte tillåta ett skattefrälse
Så blåser storföretagen staten på miljarder
Syna skatteflyktens arkitekter
Kent Werne
Denna text är publicerad i Dagens ETC 1/10 2015
Text © Kent Werne. För återpublicering krävs tillstånd av författaren
Kent Werne 