Välfärdsjättarnas rekordvinst

Efter ett par skakiga år är det business as usual i välfärdsbranschen. De tio största koncernerna tjänade 2,4 miljarder på vård och skola förra räkenskapsåret, visar Dagens ETC:s granskning. Och dominerar gör friskolejätten Academedia, med en omsättning på 6 miljarder och en rörelsevinst på nästan en halv miljard.

(Publicerad i Dagens ETC 9/2 2015 – PDF med tabeller)

Det har inte varit lätt för välfärdsföretagen. Carema-skandalen, JB-affären och en rad skattehärvor väckte opinionsstormar och krav på vinststopp. Och i höstas kom regeringen och Vänsterpartiet överens om att skapa en ”välfärd utan vinstintresse”. 2012 minskade också den totala vinsten i de tio största vård- och skolkoncernerna, främst på grund av Caremas och JB Educations usla siffror. Men svackan var tillfällig, visar Dagens ETC:s granskning.

2013 landade de tio jättarnas intäkter från kommuner och landsting på över 40 miljarder, en ökning med 10 procent på ett år och en fördubbling sedan 2008. Tillsammans har de nu 55 000 anställda i Sverige.

Även vinstkurvan pekade uppåt. Den samlade rörelsevinsten (EBITA) ökade med 30 procent jämfört med 2012, till 2,4 miljarder – vilket motsvarar lönekostnaden för 6 000 heltidsanställda sjuksköterskor eller lärare. I väntan på åtgärder fortsätter alltså vinstjakten ohejdat. Marginalerna varierar mellan 2 och 10 procent, men alla koncerner ökar rörelsevinsten.

Efter skandalerna hösten 2011 skakade marken under den tidigare dominanten Ambea – moderbolag till Carema, senare omdöpt till Vardaga och Nytida. I ett försök att stabilisera finanserna såldes ett fyrtiotal vårdcentraler och specialistkliniker till Capio, som därmed intog andraplatsen på topplistan.

Herre på täppan är nu Academedia. Med riskkapitalbolaget EQT vid rodret har friskolejätten växt så det knakat och under det senaste året omsatte koncernen över 6 miljarder i Sverige – nästan fem gånger så mycket som 2008.

Vad ligger bakom Academedias exempellösa tillväxt?

– Våra skolor och utbildningar håller hög kvalitet, vilket i sin tur attraherar elever, säger Harry Klagsbrun, partner på ägaren EQT. Vi har under de senaste åren haft en stark organisk tillväxt, kombinerad med förvärv av nya skolor.

Skoljätten växer så det knakar
Ända sedan 90-talet har Academedia växt ”genom att köpa andra utbildningsföretag”, som det hette i årsredovisningen 2007. Varumärken som Vittra, NTI-gymnasiet och Framtidsgymnasiet är sedan länge en del av koncernen. Och sedan EQT tog över 2010 har tempot höjts. Bland annat köptes Pysslingen 2011, och senare Klaragymnasierna, Designgymnasiet, Hermods och den norska förskolekoncernen Espira.

Numera går 50 000 barn och elever i Academedias över 300 svenska skolor. Till det ska läggas 700 norska förskolebarn och 30 000 deltagare i vuxenutbildningen. Och ruljangsen är lönsam. När kostnaderna för utbildningen i Sverige dragits från intäkterna återstod 589 miljoner förra året. Efter avskrivningar på investeringar blev rörelsevinsten 432 miljoner – 7000 utslaget på varje barn och elev.

– Överskottet kommer från att vi driver verksamheten effektivare än kommunerna utan att vi kompromissar med kvalitén, säger Harry Klagsbrun, som ser ett ”klart samband mellan hög kvalitet och god lönsamhet”.

Sten Svensson, skolutredare för bland annat Lärarnas riksförbund, LO och TCO, ger dock en annan förklaring till rekordvinsterna.

– Academedia och andra friskolekoncerner etablerar sig ofta i attraktiva områden med lättutbildade elever, sedan ser de till att fylla sina skolor. Och de tjänar mycket pengar på den låga lärartätheten. Det är den avgörande faktorn, säger han.

Vinstdrivna skolor har betydligt sämre lärartäthet än ideella och kommunala, något som också gäller för Academedia. Enligt Aftonbladets genomgång av Skolverkets statistik för år 2012 gick det i snitt 15,4 elever på varje heltidsanställd lärare i Academedias gymnasieskolor, jämfört med 11,6 elever per lärare i kommunala gymnasier.

Rörelsevinsten på 432 miljoner skulle ha räckt till att anställa 1 100 lärare på heltid, vilket hade höjt lärartätheten markant. Men enligt Harry Klagsbrun är detta inte avgörande.

– Det finns inget direkt samband mellan fler lärare och högre kvalitet utan det viktigaste är att man har rätt lärare och att vi ger dem de bästa förutsättningarna att lyckas med sin uppgift. Saker som tydligt ledarskap på skolorna, korta beslutsvägar mellan skolan och bolagsledningen, pedagogisk support och vidareutbildning är viktigt.

Forskningsläget kring lärartäthetens betydelse i gymnasiet är visserligen oklar, säger Sten Svensson.

– Men för små barn har det solklar betydelse, liksom för barn som har behov av extra stöd. Det finns dock färre behövande barn i Academedias skolor eftersom man fokuserar på elever som det är enklare att nå bra resultat med.

Vad som kommer ut av regeringens och Vänsterpartiets överenskommelse är ännu oklart. Och Harry Klagsbrun ser inget omedelbart hot mot affärerna.

– Vi på EQT är inte oroliga över den kommande utredningen, vi utgår från att den kommer att genomföras professionellt. Vi hoppas att fokus kommer att ligga på kvalitet och effektivitet, och på hur vi ska få så mycket bra välfärd som möjligt för våra skattepengar och att den inte ska hamna i frågor kring ägarformer och vinstnivåer.

Kent Werne

Denna text är publicerad i Dagens ETC 9/2 2015
Text © Kent Werne. För återpublicering krävs tillstånd av författaren

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s