Det offentliga Sverige köper skola, vård och omsorg av privata bolag. Verksamheten bekostas av skattemedel. Nu flockas riskkapital för att spekulera i välfärd. Miljardvinster slussas genom jättekoncerner och hamnar ofta i offshoreparadis.
(Artikel i Dagens ETC 10-09-17)
Den som vill begripa hur vård och skola förändras, måste lära sig nya termer. Som private equity, riskkapital. Landets största privata vårdgivare är Carema, och bolagets historia visar att något dramatiskt har hänt inom välfärden. Från det att Carema startade 1996 har omsättningen rusat, från 42 till 5 400 miljoner kronor. 2005 blev det köpt av ett brittiskt riskkapitalbolag för knappt 1,9 miljarder kronor. I våras kom nästa affär. Nu var det Triton, också ett riskkapitalbolag, som betalade 8,3 miljarder för Carema.
Trenden är likadan inom skolan. Under våren och sommaren krigade två stora riskkapitalbolag om den ledande friskolekoncernen Academedia. Det blev till slut EQT som vann budgivningen. Förklaringen till intresset är att Academedia har växt så det knakat de senaste åren, genom sammanslagningar och uppköp. I fjol rullade 2 100 miljoner skattekronor in på kontot – vinsten fördubblades.
50 miljarder till bolagen
Efter en rad politiska beslut har det som tidigare kallades offentlig sektor i allt högre grad öppnats upp för privata företag. Sedan tidigt 90-tal har det handlat om upphandlingar och entreprenader. Inom skolan öppnade skolpengen dörren, och den senaste modellen på vårdområdet är kundvalssystem där företag har fri etableringsrätt.
Det råder ”huggsexa om den svenska välfärden bland de kritstrecksrandiga investerarna i London City”, rapporterade Affärsvärlden för ett tag sedan. En avgörande anledning till det lär vara att stat, kommuner och landsting årligen slussar 50 miljarder skattekronor till privata aktörer.
”Välfärdens fiender”
Nu kan vi avslöja hur skattemedel blir till enorma vinster i de privata bolag som driver skattefinansierad vård- och skolverksamhet. Förra året kunde de 15 största räkna hem drygt två miljarder kronor, en vinstökning med nästan 30 procent jämfört med 2008. Med hela denna sektor inräknad hamnar vinsten på minst tre miljarder kronor. Och ofta är de riskkapitalbolag som står som ägare skrivna i skatteparadis – Triton har valt Jersey och EQT Guernsey – med obefintlig insyn.
Lars Ohly (V) reagerar mot ”välfärdens fiender”:
– Den här granskningen visar nästan övertydligt att privatiseringarna aldrig har handlat om några små personalkooperativ. Det är stora bolag som tryckt på för att få köpa upp skolor och sjukhus, och nu kan de leva gott på våra skattemedel.
Varnar för systemskifte
Miljöpartiet brukar, vad gäller privatiserad vård och skola, framställas som raka motsatsen till V. Man välkomnar en ”mångfald av utövare” och betonar att innehåll är viktigare än driftsform. Drömmen är att öppna för kooperativ och småföretagare.
– Det blev inte alls som vi tänkt, säger Thomas Nihlén, miljöpartist i socialutskottet. Det har inte skapats mångfald, inte heller nya behandlingsalternativ och nya pedagogiska metoder.
Av de största bolagen inom skola äger riskkapitalbolag tre av fyra. När det gäller vård och omsorg är det likadant, av de sex största har alla utom ett riskkapital i ryggen. Nihlén vill ha en översyn, som han hoppas resulterar i att kvalitetskraven bllr högre. Han utesluter inte nya direktiv för vinster.
– Skattepengar ska inte försvinna iväg till anonyma aktieägare. Det sticker i ögonen på väldigt många människor. Det är systemskifte på gång.
”Blåslampa i häcken”
Ylva Johansson, Socialdemokraternas välfärdspolitiska talesperson:
– Den här mandatperioden har detta med stora koncerner exploderat. Vård och skola förvandlas till en marknad där kortsiktighet styr. Det handlar inte bara om vinster. Jag accepterar lika lite att man ger en styrelseordförande guldkantat pensionsavtal. Resurserna ska stanna i verksamheten.
Under veckan har vi sökt Göran Hägglund (KD). Han har tidigare uttalat sig om hur vårdbolagens vinster kan försvinna till skatteparadis:
– Jag tycker inte att vinster är ett problem.
Socialministerns stab hänvisar till valrörelsen. Däremot är Anders Andersson, kristdemokrat i socialutskottet, tillgänglig.
– De rödgröna har ett förlegat synsätt, där driftsformen överordnas kvalitet och patientens/elevens valfrihet.
Men när vinstmarginalerna närmar sig tio procent?
– Om vi har bra upphandlingsunderlag och ett företag klarar att hålla en viss kvalitet, finns det inget som hindrar att man får en vinst. Det måste vara tillåtet att tänka nytt och vara kreativ.
Andersson tror att privata bolagsvinster kan få konstruktiva sidoeffekter för kommun och landsting.
– Det blir en blåslampa i häcken.
Kan stoppa aktieutdelningar
I fjol uppvisade de fem största privata aktörerna inom skolan vinster på 400 miljoner kronor. Orimligt, tycker Lars Ohly, som vill att skolpengen inte alls ska kunna betalas ut som vinst till ägare (som i Danmark, Finland och Norge).
Inte ett alternativ, enligt skolminister Jan Björklund (FP), som liksom Hägglund har avböjt intervju. Men vissa restriktioner kan bli aktuella om kvaliteten försummas:
– Då blir jag upprörd. Vi är överens om i regeringen att titta på en lagstiftning där vi skulle införa en ny möjlighet för Skolinspektionen att ge ett aktieutdelningsstopp, sa Björklund i Ekots utfrågning.
Ylva Johansson bedömer att de rödgröna har kommit långt i diskussionen om hur situationen ska åtgärdas.
– Vårt viktigaste förslag är att offentlighetsprincipen måste gälla för den skattefinansierade verksamheten. Vi måste få insyn. Annars kan vi inte ställa krav och upptäcka felaktig användning av resurser.
En förändring måste ske snabbt, enligt Johansson.
– Fortsätter den här utvecklingen kommer vi att få en uppdelning av medborgare i ett A- och B-lag.
Andreas Gustavsson
Kent Werne
Fakta om de 15 största koncernernas omsättning, vinster och ägare
Läs liknande granskningar av välfärdsindustrins vinster i Stockholm, Skåne, Göteborg, Örebro och Uppsala
Så gjorde vi
Vi har granskat de 15 största vinstdrivande koncernerna/företagen. Siffrorna är hämtade ur årsredovisningarna för 2009. De redovisade siffrorna gäller för verksamheten i Sverige, den som bedrivs i andra länder är borträknad. Rörelsevinsten är det som kallas EBITD – resultatet före räntor, skatter och så kallade goodwillavskrivningar.
Denna text är publicerad i Dagens ETC 10-09-17
Text © Kent Werne & Andreas Gustavsson. För återpublicering krävs tillstånd av författarna.
Kent Werne 
2 kommentarer