Borg spår, marknaden rår

Och så kom äntligen våpen. Nej det är inget stavfel, den kallas nämligen så – vårbudgetpropositionen. Om den, framförallt om hur finansdepartementet verkar ha reducerats till ett slags SMHI, har jag skrivit i Dagens Arena. Läs också om den moderata arbetslinjens öden och äventyr här.

Läs mer: Röda Berget, Karin Pettersson, Annarkia,  Johanna Palmström

Ska vi gå samma väg som USA?

Svenska ekonomer pekade länge ut USA som ett mönsterland. Det var på 90- och början av 00-talet då tillväxten var hög och arbetslösheten låg. Man menade att det berodde på den amerikanska arbetsmarknadsmodellen, där facket var svagt, anställningarna flexibla och lägstalönerna låga. Om denna ”American way” skriver jag i senaste Ordfront Magasin. På senare år har Sverige efterapat USA, vilket inte minst blev tydligt i Dokument inifråns upplysande Lönesänkarna. Samtidigt har den amerikanska ekonomin kollapsat under tyngden av de växande klyftorna och Barack Obama börjat pressa på för höjda löner.  Den svenska Alliansregeringen kör däremot vidare längs den USA-insirerade låglönelinjen som om inget hänt. Om det skriver jag i en krönika i Dagens Arena. Och om du inte gjort det, köp Amerikansk höst och läs. Den handlar nämligen om allt det här.

Järnväg i kris – men regeringen satsar på vägbyggen

”Vi satsar stort på järnvägen!”, sa infrastrukturminister Elmsäter-Svärd i höstas. I verkligheten stryper regeringen järnvägsinvesteringarna och satsar på vägbyggen istället. De statliga investeringarna i järnväg har bantats med 40 procent jämfört med förra mandatperioden. En direkt konsekvens är att flera järnvägsprojekt lyfts bort från ritbordet. Bakom vägvalet står av allt att döma finansminister Anders Borg.

Läs min granskning av regeringens infrastrukturpolitik i senaste Ordfront Magasin, nu på OMlinemagasin. Under veckan fylls det på med mer fakta och statistik.

Andra som skrivit om järnvägen och regeringens infrastrukturpolitik: Svensson, FredrikDahlgren

Välfärdsindustrin kartlagd – miljardvinster till skatteparadis

Det offentliga Sverige köper skola, vård och omsorg av privata bolag. Verksamheten bekostas av skattemedel. Nu flockas riskkapital för att spekulera i välfärd. Miljardvinster slussas genom jättekoncerner och hamnar ofta i skatteparadis. 2,12 miljarder per år för de 15 största aktörerna. Här presenteras en unik kartläggning av vinsterna och ägarstrukturerna i de 10 största vårdkoncernerna och de 5 största friskolekoncernerna. Granskningen har gjorts  i samarbete med ETC:s tidningar och mynnat ut i en rad artiklar. Intervuer med personal och fackliga företrädare visar också att vinstkraven spelar allt större roll – på ett negativt sätt.

Läs granskningarna: Den nya välfärdsindustrin,  Sjukvården i Stockholm en vinstmaskinVinstpress i Stockholms äldrevård,  Göteborgarnas skattepengar går till vinstFöretag blir rika på välfärden i Örebro, Vårdjättar tjänar storkovan i Skåne  och Fakta om de största inom vården och skolan

Reportage: Ombildningskriget

I senaste numret av tidningen Tvärdrag finns ett reportage om ombildningskriget i Stockholm. Det är ett bearbetat utdrag ur Du sköna nya hem, och handlar om Kastanjegården – ett av de bostadsområden som hamnat i skärningspunkten mellan politik och marknad, offentligt och privat. Berättelsen har kallats en thriller. Problemet är bara att den inte är påhittad – utan helt sann.
LÄS REPORTAGET ”OMBILDNINGKRIGET”

Glapp mellan retorik och verklighet

Joakim Larsson (M) intygar på Aftonbladet Debatt att Moderaterna i Stockholm visst gillar hyresrätter, och att det faktiskt kommer byggas en del framöver. ”I en storstad som Stockholm är hyresrätten lika viktig som bostadsrätten”, skriver han.

Fakta: de senaste åren har hundratals allmännyttiga fastigheter sålts till bostadsrättsföreningar i Stockholms stad, vilket är resultatet av en mycket medveten moderat politik. Genom informationskampanjer, tydliga direktiv till bostadsbolagen och låga försäljningspriser (halva marknadsvärdet) har ombildningarna drivits på i rekordfart. Bara sedan 2007 rör det sig om 23 000 lägenheter. Tillsammans med de 12 000 allmännyttiga lägenheter som ombildades åren 1999-2001 blir det totalt 35 000. Läs mer