Publicerad av I Dagens Samhälle påstår Åsa Moberg att folk egentligen är positiva till vinstdrift i välfärden. Hon har tittat på den opinionsundersökning som Novus gjorde på uppdrag av tankesmedjan Katalys i januari/februari och kommit fram till att ”chefen Daniel Suhonen” vilseleder allmänheten när han påstår att 90 procent av svenskarna ”vill förbjuda, begränsa eller återinvestera vinsterna i välfärden”.
”Ofta visar själva undersökningarna något annat än det som presenteras i pressmeddelanden och debattartiklar”, skriver Moberg och uppmanar alla, men särskilt de socialdemokratiska kongressombuden, att läsa opinionsanalysen. Hon har nämligen lyckats utläsa att ”mer än två tredjedelar vill tillåta vinst i välfärden” och att ”partiledningen kan använda undersökningen som stöd för sin egen linje, mot LO.”
Jag följde Åsa Mobergs uppmaning och lusläste opinionsanalysen. Och kan konstatera att det tvärtom är hon och Dagens Samhälle som vilseleder.
(LÄS MER OM HUR STORA VINSTERNA EGENTLIGEN ÄR HÄR)
Den bärande frågan i opinionsanalysen är denna: ”Vilken är din inställning till vinster för privata leverantörer inom vård, skola och omsorg? Tycker du att…”.
Och så här fördelar sig svaren:
1) Vinstuttag bör förbjudas helt (11%)
2) Vinster bör endast få återinvesteras i verksamheten (30%)
3) Det mesta av vinsten ska återinvesteras i verksamheten, vinstuttaget begränsas till högst 1% utöver statslåneräntan (25%)
4) Vinstuttag får endast tas ut om höga kvalitetskrav uppnås i verksamheten (24 %)
5) Företagen bör få bestämma själva över eventuell vinst (8 %)
6) Vet ej (4 %).
Åsa Moberg gör en stor sak av att bara 11 procent svarar att ”vinstuttag bör förbjudas helt”. Men innebär det att resten ”accepterar välfärdsvinst”, som hon påstår. Givetvis inte, i alla fall om man definierar vinst som vinstuttag och inte ett rent överskott i verksamheten. De två första alternativen är egentligen olika sätt att uttrycka samma sak: nej till vinstuttag, allt ska gå tillbaks till verksamheten, vilket är en non-profitprincip. Alternativ tre är liktydigt med LO:s förslag och Vänsterpartiets linje, alternativ fyra är S-ledningens förslag och alternativ fem är Alliansregeringens politik.
Jag gjorde ett diagram som visar på fördelningen mellan de olika förslagen/linjerna som finns på den offentliga agendan:
Förespråkarna av en non profit-princip i skattefinansierad välfärd (LO-kongressen och en rad arbetarekommuner, däribland Lunds) har alltså 41 % av svenskarna bakom sig. LO-ledningens och Vänsterpartiets linje, kraftig vinstbegränsning, stöds av 25 %. Två tredjedelar vill därmed porta bolag som har det primära syftet att generera vinst till aktieägarna. S-ledningen har visserligen en knapp fjärdedel av svenskarna med sig, men inte fler än LO. Dessutom: bara 8 procent vill ha oinskränkt vinstdrift och fria vinstuttag. Suhonens påstående, att 90 procent ”vill förbjuda, begränsa eller återinvestera vinsterna i välfärden” har därmed täckning i undersökningen.
Så här ser det för övrigt ut bland de som S-kongressen kanske borde ta störst hänsyn till när de sticker upp fingret i opinionsvinden:
Opinionsundersökningar tenderar förstås att vara svårtolkade, och resultatet beror inte sällan på hur man ställer frågan. På den raka frågan vad de tycker om förslaget att förbjuda vinstuttag i vård, skola och omsorg ska förbjudas svarar t.ex. de tillfrågade:
Bland de som sympatiserar med Socialdemokraterna är det dock lättare att utläsa ett starkt stöd för ett rakt förbud mot vinstuttag:
Och om man formulerar förslaget annorlunda, att all vinst (i bemärkelsen överskott) som skapas ska gå tillbaks till verksamheten, blir också vinstkritiken mer uppenbar:
Åsa Moberg lyfter fram en annan siffra, att bara 18 % av svenskarna säger ”ja till offentliga monopol”, som hon uttrycker det. Jag gjorde ett diagram på det också:
Nu är det ju inte det striden på S-kongressen handlar om, utan huruvida vinstdrift och/eller vinstuttag ska förbjudas eller begränsas. Och frågan är om någon opinionsbildande kraft förespråkar 100 % offentlig drift? De som är kritiska till vinstdrift har som regel inget emot stiftelser, föreningar och kooperativ som driftsformer i den skattefinansierade välfärden, vilket torde ingå i ”privat”.
Oavsett vad kan man konstatera att uppåt 90 procent tycks vilja se en vinstbegränsning, ett återinvesteringskrav eller ett vinstförbud. Och ser man till S-väljarna är det inget snack om vad de föredrar, åtminstone om man får tro opinionsundersökningen.
Tidigare opinionsundersökningar har bekräftat den bilden: Enligt en annan Novusundersökning sommaren 2012 vill 31 % att vinstdrivande bolag ska förbjudas, 53 procent att vinsten ska återinvesteras och bara 12% att vinstuttag ska vara tillåtet.
Om S-kongressen mot förmodan väljer att sätta stopp för vinstrallyt i välfärden lär det knappast bli ett sänke i valet 2014. Mycket pekar faktiskt på att man rentav kan vinna de beryktade Stockholmsväljarnas hjärtan, ja kanske också några alliansväljare:
Kent Werne 
Tack, Kent Werne, för att du återger fakta i ”vinstdebatten” och inte bara en massa neoliberala åsikter om att ”det hotar valfriheten/jämställdheten/arbetstillfällen” om vinsterna förbjuds eller begränsas. Tack!
Som man frågar får man svar! Jag är helt övertygad om att svenska folket tycker att det är helt ok att en del av överskottet i en bra skött skola tillfaller de som gjort arbetet, d v s personal och elever, men att det mesta av överskottet går till att göra skolan ännu bättre.
När man hackar på den usla lagstiftning som tillåter grova vinster att tillfalla anonyma aktieägare bör man också kika på hur kommunerna, genom att t ex ta ut marknadshyror för skolfastigheter, flyttar märkta skolpengar till annan verksamhet.
Det finns många bovar i skolförfallet och min ringa mening är att vi ska jaga dem alla. Oavsett partifärg eller aktieinnehav.
Jag är inte säker på vad du menar. Överskottet tillfaller inte personalen eller eleverna i en vinstdrivande skola, det tillfaller företaget – som har att besluta om de vill använda vinsten till att investera i ny utrustning, till att köpa upp andra skolor, till aktieutdelning eller till att öka det egna fria kapitalet som sedan plockas ut av ägarna när företaget säljs. Jag håller emd dig om att alla bovar ska jagas dock.
Jag skrev hur det borde vara. Inte hur det är nu. För mig är det en självklarhet att man i en offentlig tjänst belönar de som skapar resursen eftersom finansieringen görs via skatteuttag. Medborgarna är ju de huvudsakliga ”aktieägarna” och ska således också avgöra vad skattepengarna ska gå till. Ett avtal som förskingrar en betydande del av resursen från den verksamhet man avlagt skattemedel till kan ju knappast ske på laglig grund. Den som skapar ett sådant avtal gör sig enligt min ringa mening skyldig till Trolöshetsbrott.
Bra utredning och klargörande!