Den stora omvandlingen

Nu har Den stora omvandlingen – en granskning av välfärdsmarknaden släppts. I den skriver jag och fem andra journalister om det som kallats ”den nya svenska modellen” – en skattefinansierad privat välfärdsmarknad som omsätter hundra miljarder, där riskkapitalägda koncerner dominerar. Hur har omvandlingen gått till? Vilka är konsekvenserna? Jag skriver om de intressen som drivit fram välfärdsmarknaden i Dagens Arena. Boken har redan vållat rubriker och debatt. Den kan köpas på Adlibris och Bokus eller i en bokhandel nära dig.

Välfärdsvinsterna granskade

I Dagens ETC kan ni ta del av min sammanställning av vinsterna i de tio största välfärdskoncernernas de senaste fem åren. 9,5 miljarder blev summan. Det handlar om rörelsevinst innan goodwillavskrivningar (EBITA). Givet att resten av den vinstdrivande välfärden har samma rörelsemarginal (7 %) så har 30 miljarder som skyfflats in i den skattefinansierade välfärden gått till företagsvinster åren 2006-2012, alltså under Alliansregeringen.

Vinstdebatten rullar på. Förespråkarna har hävdat att ett stopp för vinstuttag i välfärden skulle drabba kvinnliga entreprenörer. I Dagens Arena visar jag att välfärdsföretagen förvisso är kvinnodominerande, men inte på chefs- och ägarsidan. I de största koncernerna – som har halva marknaden – är det männen som styr.

De två artiklarna är en försmak på vad som kommer i den nya boken Den stora omvandlingen – en granskning av välfärdsmarknaden (Leopard).

Vinner vinstintresset slaget om framtiden?

Idag ska Socialdemokraterna välja väg i vinstfrågan. Partiledningens linje – vinstbegränsning genom kvalitetskrav – står mot en drös motioner som vill se ett tydligare tak för vinstuttag eller en ren non profit-princip.

Det är ett viktigt beslut – vilket inte minst vinstintressets närvaro på kongressen vittnar om. Capio, Attendo, Academedia, Humana, Aleris – alla de största drakarna utom Carema – har köpt golvyta och försöker påverka in i det sista. Liksom deras intresseorganisationer, Vårdföretagarna och Friskolornas riksförbund.

De har jobbat hårt på sistone, och fått lön för mödan. Åtminstone om man får tro tidningen Fokus. I senaste numret läser jag en intressant artikel med rubriken ”Vägen mot vinsten – så baxade välfärdslobbyisterna Stefan Löfven dit de ville”. Läs mer

Slut på vinstfesten om folk får bestämma

I Dagens Samhälle påstår Åsa Moberg att folk egentligen är positiva till vinstdrift i välfärden. Hon har tittat på den opinionsundersökning som Novus gjorde på uppdrag av tankesmedjan Katalys i januari/februari och kommit fram till att ”chefen Daniel Suhonen” vilseleder allmänheten när han påstår att 90 procent av svenskarna ”vill förbjuda, begränsa eller återinvestera vinsterna i välfärden”.

”Ofta visar själva undersökningarna något annat än det som presenteras i pressmeddelanden och debattartiklar”, skriver Moberg och uppmanar alla, men särskilt de socialdemokratiska kongressombuden, att läsa opinionsanalysen. Hon har nämligen lyckats utläsa att ”mer än två tredjedelar vill tillåta vinst i välfärden” och att ”partiledningen kan använda undersökningen som stöd för sin egen linje, mot LO.”

Jag följde Åsa Mobergs uppmaning och lusläste opinionsanalysen. Och kan konstatera att det tvärtom är hon och Dagens Samhälle som vilseleder.

Läs mer

Vinstdriften ställd mot väggen

Såväl vinstförespråkare som kritiker har sprutat ur sig debattartiklar, rapporter och personangrepp inför S-kongressen i Göteborg. Och för den som söker underbyggd kunskap kan det vara svårt att navigera bland utfallen.

Jag hoppas att artiklarna jag skrivit de senaste veckorna kan vara till hjälp.

Läs kartläggningen av de tio största privata välfärdskoncernerna i ETC, där siffran 2,3 miljarder kanske säger en del. Så mycket vinst gjorde jättarna 2011. Det motsvarar lönekostnaden för 5 750 heltidsanställda sjuksköterskor. Och det är främst genom att dra ner på personalstyrkan som vård- och skolkoncernerna skapar vinst. Spana också in den här sammanställningen av koncernerna och deras ägare.

Läs mer

Riskkapitalet exploaterar kvinnors omsorgskraft

Styrelse, AmbeaMin farmor Rut föddes under första världskriget. Hon tillhörde en generation kvinnor som arbetade minst lika mycket som sina män, fast ofta oavlönat.

Farmor slet från morgon till kväll på småjordbruket, och när hon inte befann sig i ladugården eller på åkern tog hon hand om hushållet och alla som fanns i det.

I huset bodde också farfars äldre syster: en snäll, storväxt kvinna med en utvecklingsstörning, som farmor hade fullt ansvar för. Gav omsorg till. Först mot slutet fick hon ersättning från kommunen. Efter 50 års slit.

Så var det ofta. Tusentals och åter tusentals svenska arbetarkvinnor har tagit hand om äldre och funktionshindrade släktingar, och länge sågs det som helt självklart. Mannen, släkten och byn tog det för givet att kvinnorna tog ansvaret.

Läs mer