Vinst och förlust i välfärden

newcollage_20sek_high_150210Debatten om vinsterna i välfärden har blossat upp på nytt under hösten. Och jag har borrat i frågan i en rad artiklar. I en analys reder jag ut vad Ilmar Reepalus föreslagna vinsttak egentligen innebär. Alliansen och lobbyisterna blev i varje fall inte glada. I en artikel beskriver jag bakgrunden till det – en mer än tre decennier lång kamp för vinstintresset. Vad är det som står på spel? Förra året gjorde de sju största friskolekoncernerna en rörelsevinst på närmare en miljard. Den marknadsledande skoljätten Academedia har fyrdubblat sin omsättning på fem år och tjänar nu 8000 kronor på varje barn årligen, främst genom lägre lärartäthet. Nu har koncernen börsnoterats. Även Internationella Engelska Skolan har tagit steget till börsen, och gör rekordvinster på att förstärka skolsegregationen. Genom så kallad ”cream skimming” kan de gå runt på färre lärare. Vinsterna är höga, och att de ”återinvesteras” är en ren bluff. Istället används vinsterna till att köpa upp mindre företag, vilket leder till koncentration och minskad mångfald, och till att göra (de inte sällan skattetrixande) ägarna till mångmiljonärer, ja miljardärer. Det är skattepengar som förvandlas till vinster, vilket innebär en förlust för välfärden. Ändå pratar riskkapitalets lobbyister om förslagen till vinstbegränsningar som ”ren konfiskation”.
Läs mer

Annonser

Lobbyismen under lupp

HandslagNyligen avslöjade Dagens Industri att tunga näringslivsorganisationer och PR-byråer har sett till att Sverigedemokraterna nu är för obegränsade välfärdsvinster. Att svenska politiker omgärdas av ett svällande hov av lobbyister kan knappast ha undgått någon. Men att det organiserade näringslivet så oblygt skulle kurtisera med SD är ändå uppseendeväckande. I Dagens Arena skriver jag om när vinstlobbyn gick i säng med rasisterna. Läs också min granskning av Vårdföretagarnas skenbara gräsrotskampanj ”Vi gör skillnad”, och hur man med hjälp av avhoppade socialdemokrater försöker säkra vinsterna. Och för den större bilden, se min artikel om det svenska etablissemanget, Plundring pågår.

Skatteflykten mot väggen

Skatteflykt9 000 miljarder kronor. Tio gånger Sveriges statsbudget. Så mycket beräknas EU-länderna gå miste om varje år till följd av skatteflykt. Pengar som skulle behövas till välfärd, satsningar på jobb och infrastruktur, och till fattigdomsbekämpning. Nu går de istället till storföretag och rika personer. Läs min analys av ”Luxemburg Leaks” och om skatteflyktens arkitekter i Dagens ETC. Riskkapitalbolagen tillhör de värsta trixarna. Om hur de tänjer på lagarna, och om deras dust med Skatteverket, skriver jag här. Läs också om Björn Savén – den stenrike riskkapitalisten som upptaxerats med en miljard. Och om välfärdskoncernen han äger – Attendo – som inte skattat på flera år.

Den stora omvandlingen

Nu har Den stora omvandlingen – en granskning av välfärdsmarknaden släppts. I den skriver jag och fem andra journalister om det som kallats ”den nya svenska modellen” – en skattefinansierad privat välfärdsmarknad som omsätter hundra miljarder, där riskkapitalägda koncerner dominerar. Hur har omvandlingen gått till? Vilka är konsekvenserna? Jag skriver om de intressen som drivit fram välfärdsmarknaden i Dagens Arena. Boken har redan vållat rubriker och debatt. Den kan köpas på Adlibris och Bokus eller i en bokhandel nära dig.

Välfärdsvinsterna granskade

I Dagens ETC kan ni ta del av min sammanställning av vinsterna i de tio största välfärdskoncernernas de senaste fem åren. 9,5 miljarder blev summan. Det handlar om rörelsevinst innan goodwillavskrivningar (EBITA). Givet att resten av den vinstdrivande välfärden har samma rörelsemarginal (7 %) så har 30 miljarder som skyfflats in i den skattefinansierade välfärden gått till företagsvinster åren 2006-2012, alltså under Alliansregeringen.

Vinstdebatten rullar på. Förespråkarna har hävdat att ett stopp för vinstuttag i välfärden skulle drabba kvinnliga entreprenörer. I Dagens Arena visar jag att välfärdsföretagen förvisso är kvinnodominerande, men inte på chefs- och ägarsidan. I de största koncernerna – som har halva marknaden – är det männen som styr.

De två artiklarna är en försmak på vad som kommer i den nya boken Den stora omvandlingen – en granskning av välfärdsmarknaden (Leopard).

Pysslingen och riskkapitalet

kngazheuu734v0kzyrjvgDet har stormat rejält kring friskolorna på senare tid. Jag gav mig också in i blåsvädret, med två krönikor om skolpengssystemet i Dagens Arena – en om Anders Hultin som systemets arkitekt och en om hur Peje Emilsson överger riskkapitalisterna. Samma dag som Uppdrag Gransknings uppmärksammade reportage om hur friskolor väljer bort olönsamma barn sändes hade jag en artikel i Aftonbladet Kultur – ”Är du lönsam lille Pyssling?”. Om PR-kuppen som inledde privatiseringsvågen.

Varför är det bostadsbrist?

2010 släpptes min reportagebok Du sköna nya hem – om utförsäljningen av allmännyttan. Jag skrev: ”Bostadsbristen växer, köerna blir längre och trängseln på bostadsmarknaden ökar för varje år. Folk fajtas om de lägenheter som finns och de alltför få som byggs.” Sedan dess har problemet växt, och faktiskt hamnat på den offentliga dagordningen. Men fortfarande saknas sammanhangen, de djupare analyserna, den historiska tillbakablicken. Och än så länge är min slutsats i Du sköna nya hem giltig: ”Ansvaret för att fixa fram bra bostäder har i stor utsträckning outsourcats till marknadskrafterna.”

Nyligen skrev jag ett längre reportage i ETC om bostadsbristen, det sömniga bostadsbyggandet och den allt mer koleriska bostadsmarknaden. Läs gärna I väntan på en bostadspolitik. En PDF-version med illustrativa diagram hittar du här.

Vinner vinstintresset slaget om framtiden?

Idag ska Socialdemokraterna välja väg i vinstfrågan. Partiledningens linje – vinstbegränsning genom kvalitetskrav – står mot en drös motioner som vill se ett tydligare tak för vinstuttag eller en ren non profit-princip.

Det är ett viktigt beslut – vilket inte minst vinstintressets närvaro på kongressen vittnar om. Capio, Attendo, Academedia, Humana, Aleris – alla de största drakarna utom Carema – har köpt golvyta och försöker påverka in i det sista. Liksom deras intresseorganisationer, Vårdföretagarna och Friskolornas riksförbund.

De har jobbat hårt på sistone, och fått lön för mödan. Åtminstone om man får tro tidningen Fokus. I senaste numret läser jag en intressant artikel med rubriken ”Vägen mot vinsten – så baxade välfärdslobbyisterna Stefan Löfven dit de ville”. Läs mer

Slut på vinstfesten om folk får bestämma

I Dagens Samhälle påstår Åsa Moberg att folk egentligen är positiva till vinstdrift i välfärden. Hon har tittat på den opinionsundersökning som Novus gjorde på uppdrag av tankesmedjan Katalys i januari/februari och kommit fram till att ”chefen Daniel Suhonen” vilseleder allmänheten när han påstår att 90 procent av svenskarna ”vill förbjuda, begränsa eller återinvestera vinsterna i välfärden”.

”Ofta visar själva undersökningarna något annat än det som presenteras i pressmeddelanden och debattartiklar”, skriver Moberg och uppmanar alla, men särskilt de socialdemokratiska kongressombuden, att läsa opinionsanalysen. Hon har nämligen lyckats utläsa att ”mer än två tredjedelar vill tillåta vinst i välfärden” och att ”partiledningen kan använda undersökningen som stöd för sin egen linje, mot LO.”

Jag följde Åsa Mobergs uppmaning och lusläste opinionsanalysen. Och kan konstatera att det tvärtom är hon och Dagens Samhälle som vilseleder.

Läs mer

Vinstdriften ställd mot väggen

Såväl vinstförespråkare som kritiker har sprutat ur sig debattartiklar, rapporter och personangrepp inför S-kongressen i Göteborg. Och för den som söker underbyggd kunskap kan det vara svårt att navigera bland utfallen.

Jag hoppas att artiklarna jag skrivit de senaste veckorna kan vara till hjälp.

Läs kartläggningen av de tio största privata välfärdskoncernerna i ETC, där siffran 2,3 miljarder kanske säger en del. Så mycket vinst gjorde jättarna 2011. Det motsvarar lönekostnaden för 5 750 heltidsanställda sjuksköterskor. Och det är främst genom att dra ner på personalstyrkan som vård- och skolkoncernerna skapar vinst. Spana också in den här sammanställningen av koncernerna och deras ägare.

Läs mer