Rika svenskar gömmer 1300 miljarder

SkatteflyktPanamadokumenten avslöjar elitens skatteflykt. Bland de skyldiga finns också hundratals svenskar. Men skatteflykten är betydligt mer omfattande. Jag har tidigare granskat detta i flera artiklar. Jag har gått igenom Skatteverkets utredningar, och konstaterat att rika svenskar fortfarande kan ha 1 300 miljarder kronor gömda i skatteparadis. Jag har visat hur storföretagen blåser staten på miljarder genom att skattetrixa. Jag har intervjuat ekonomen Gabriel Zucman, som menar att ”skatteflykten går strålande”, att 54 000 miljarder finns undangömt globalt, men att den kan stoppas om vi vill. Jag har också uppmärksammat skatteflyktens arkitekter – revisionsfirmorna och juristbyråerna, och konstaterat att en demokrati inte kan tillåta ett skattefrälse. Klicka på länkarna i texten för att läsa artiklarna i Dagens ETC. Och sprid gärna.

Skattefusket fortsätter ohejdat

54 000 miljarder kronor. Så mycket finns gömt i skatteparadisen. Och trots alla löften fortsätter de stormrikas skattefusk ohejdat, enligt ekonomen Gabriel Zucman. Läs min intervju med Zucman i Dagens ETC.  Hur många miljarder har rika svenskar gömt undan? Faktum är att ingen vet, men det kan röra sig om 1 300 miljarder, och därmed 20 miljarder bara i förlorad kapitalinkomstskatt. Läs mitt reportage om Skatteverkets jakt på den försvunna skatten i Dagens ETC, och en krönika om varför en demokrati inte kan tillåta ett skattefrälse.

Skatteflykten mot väggen

Skatteflykt9 000 miljarder kronor. Tio gånger Sveriges statsbudget. Så mycket beräknas EU-länderna gå miste om varje år till följd av skatteflykt. Pengar som skulle behövas till välfärd, satsningar på jobb och infrastruktur, och till fattigdomsbekämpning. Nu går de istället till storföretag och rika personer. Läs min analys av ”Luxemburg Leaks” och om skatteflyktens arkitekter i Dagens ETC. Riskkapitalbolagen tillhör de värsta trixarna. Om hur de tänjer på lagarna, och om deras dust med Skatteverket, skriver jag här. Läs också om Björn Savén – den stenrike riskkapitalisten som upptaxerats med en miljard. Och om välfärdskoncernen han äger – Attendo – som inte skattat på flera år.

Om Amerikansk höst i Respons: ”Lärorikt och insiktsfullt.”

För ett år sedan släpptes min reportagebok Amerikansk höst. En senkommen och positiv recension i tidningen Respons (en nystartad, ambitiös, akademisk, svensk variant av New York Review of Books) finns nu på webben. Här följer ett utdrag, som samtidigt funkar som en lysande sammanfattning av boken:

”Wernes nutida historik över den bostads- och lånebubbla som accelererade under Bill Clinton är utmärkt. Linjen därefter är redan utstakad: kollapsen, fallande priser, arbetslöshet, exekutiva auktioner, drömmen i kras, misär. Här finns mycket renodlat lurendrejeri men det avgörande är att systemet stimulerar och understöder en närmast surrealistisk spekulationslogik. Ingen reglerar tillställningen. De som betalar i sista instans är förstås ”vanliga” människor, vilkas personliga historier Werne i några fall illustrerar i ögonöppnande detalj. Styrkan i boken ligger i kopplingen mellan strukturanalysen och historiken. Läs mer

I väntan på nästa finanskris

Jag åkte till Wall Street i slutet av februari med tre frågor i bagaget: hur mår de storbanker som orsakade finanskrisen 2008 idag? Hur omfattande och effektiva är de regleringar som genomförts och står på agendan? Och hur stor är risken för en ny kris? resultatet – och svaren på frågorna – finns att läsa i Magasinet Arena.

“Endast en kris – verklig eller inbillad – kan åstadkomma verklig förändring.” Skrev Milton Friedman. I Dagens Arena skriver jag om hur finanskrisen 2008 öppnade en lucka i historien, skapade ett reformutrymme, men att tillfället inte utnyttjades.

Riskkapitalet exploaterar kvinnors omsorgskraft

Styrelse, AmbeaMin farmor Rut föddes under första världskriget. Hon tillhörde en generation kvinnor som arbetade minst lika mycket som sina män, fast ofta oavlönat.

Farmor slet från morgon till kväll på småjordbruket, och när hon inte befann sig i ladugården eller på åkern tog hon hand om hushållet och alla som fanns i det.

I huset bodde också farfars äldre syster: en snäll, storväxt kvinna med en utvecklingsstörning, som farmor hade fullt ansvar för. Gav omsorg till. Först mot slutet fick hon ersättning från kommunen. Efter 50 års slit.

Så var det ofta. Tusentals och åter tusentals svenska arbetarkvinnor har tagit hand om äldre och funktionshindrade släktingar, och länge sågs det som helt självklart. Mannen, släkten och byn tog det för givet att kvinnorna tog ansvaret.

Läs mer

Intervju med IMF-ekonomen Michael Kumhof

Han har fått företagsledare att prata om riskerna med växande klyftor och vänsterfolk att lusläsa Internationella Valutafondens rapporter. Jag intervjuade ekonomen Michael Kumhof under hans Sverigebesök. Hans rapport ”The Chicago plan revisited” är onekligen något av det mest intressanta som producerats på finansreformfronten på senare tid. Förslaget handlar i praktiken om att återföra ekonomins styråra till politiken, vilket marknadsliberaler lär få svårt att acceptera. Här är Kumhofs svar:
”Folk undrar ofta om vi kan lita på politikerna. Jag skulle vilja omformulera frågan: kan vi verkligen lita på bankerna?” Läs intervjun i Dagens Arena.