Panamadokumenten avslöjar elitens skatteflykt. Bland de skyldiga finns också hundratals svenskar. Men skatteflykten är betydligt mer omfattande. Jag har tidigare granskat detta i flera artiklar. Jag har gått igenom Skatteverkets utredningar, och konstaterat att rika svenskar fortfarande kan ha 1 300 miljarder kronor gömda i skatteparadis. Jag har visat hur storföretagen blåser staten på miljarder genom att skattetrixa. Jag har intervjuat ekonomen Gabriel Zucman, som menar att ”skatteflykten går strålande”, att 54 000 miljarder finns undangömt globalt, men att den kan stoppas om vi vill. Jag har också uppmärksammat skatteflyktens arkitekter – revisionsfirmorna och juristbyråerna, och konstaterat att en demokrati inte kan tillåta ett skattefrälse. Klicka på länkarna i texten för att läsa artiklarna i Dagens ETC. Och sprid gärna.
Kategoriarkiv: Skatteflykt
Skattefusket fortsätter ohejdat
54 000 miljarder kronor. Så mycket finns gömt i skatteparadisen. Och trots alla löften fortsätter de stormrikas skattefusk ohejdat, enligt ekonomen Gabriel Zucman. Läs min intervju med Zucman i Dagens ETC. Hur många miljarder har rika svenskar gömt undan? Faktum är att ingen vet, men det kan röra sig om 1 300 miljarder, och därmed 20 miljarder bara i förlorad kapitalinkomstskatt. Läs mitt reportage om Skatteverkets jakt på den försvunna skatten i Dagens ETC, och en krönika om varför en demokrati inte kan tillåta ett skattefrälse.
Skatteflykten mot väggen
9 000 miljarder kronor. Tio gånger Sveriges statsbudget. Så mycket beräknas EU-länderna gå miste om varje år till följd av skatteflykt. Pengar som skulle behövas till välfärd, satsningar på jobb och infrastruktur, och till fattigdomsbekämpning. Nu går de istället till storföretag och rika personer. Läs min analys av ”Luxemburg Leaks” och om skatteflyktens arkitekter i Dagens ETC. Riskkapitalbolagen tillhör de värsta trixarna. Om hur de tänjer på lagarna, och om deras dust med Skatteverket, skriver jag här. Läs också om Björn Savén – den stenrike riskkapitalisten som upptaxerats med en miljard. Och om välfärdskoncernen han äger – Attendo – som inte skattat på flera år.
I väntan på nästa finanskris
Jag åkte till Wall Street i slutet av februari med tre frågor i bagaget: hur mår de storbanker som orsakade finanskrisen 2008 idag? Hur omfattande och effektiva är de regleringar som genomförts och står på agendan? Och hur stor är risken för en ny kris? resultatet – och svaren på frågorna – finns att läsa i Magasinet Arena.
“Endast en kris – verklig eller inbillad – kan åstadkomma verklig förändring.” Skrev Milton Friedman. I Dagens Arena skriver jag om hur finanskrisen 2008 öppnade en lucka i historien, skapade ett reformutrymme, men att tillfället inte utnyttjades.
Vinner vinstintresset slaget om framtiden?
Idag ska Socialdemokraterna välja väg i vinstfrågan. Partiledningens linje – vinstbegränsning genom kvalitetskrav – står mot en drös motioner som vill se ett tydligare tak för vinstuttag eller en ren non profit-princip.
Det är ett viktigt beslut – vilket inte minst vinstintressets närvaro på kongressen vittnar om. Capio, Attendo, Academedia, Humana, Aleris – alla de största drakarna utom Carema – har köpt golvyta och försöker påverka in i det sista. Liksom deras intresseorganisationer, Vårdföretagarna och Friskolornas riksförbund.
De har jobbat hårt på sistone, och fått lön för mödan. Åtminstone om man får tro tidningen Fokus. I senaste numret läser jag en intressant artikel med rubriken ”Vägen mot vinsten – så baxade välfärdslobbyisterna Stefan Löfven dit de ville”. Läs mer
Vinstdriften ställd mot väggen
Såväl vinstförespråkare som kritiker har sprutat ur sig debattartiklar, rapporter och personangrepp inför S-kongressen i Göteborg. Och för den som söker underbyggd kunskap kan det vara svårt att navigera bland utfallen.
Jag hoppas att artiklarna jag skrivit de senaste veckorna kan vara till hjälp.
Läs kartläggningen av de tio största privata välfärdskoncernerna i ETC, där siffran 2,3 miljarder kanske säger en del. Så mycket vinst gjorde jättarna 2011. Det motsvarar lönekostnaden för 5 750 heltidsanställda sjuksköterskor. Och det är främst genom att dra ner på personalstyrkan som vård- och skolkoncernerna skapar vinst. Spana också in den här sammanställningen av koncernerna och deras ägare.
Riskkapitalet exploaterar kvinnors omsorgskraft
Min farmor Rut föddes under första världskriget. Hon tillhörde en generation kvinnor som arbetade minst lika mycket som sina män, fast ofta oavlönat.
Farmor slet från morgon till kväll på småjordbruket, och när hon inte befann sig i ladugården eller på åkern tog hon hand om hushållet och alla som fanns i det.
I huset bodde också farfars äldre syster: en snäll, storväxt kvinna med en utvecklingsstörning, som farmor hade fullt ansvar för. Gav omsorg till. Först mot slutet fick hon ersättning från kommunen. Efter 50 års slit.
Så var det ofta. Tusentals och åter tusentals svenska arbetarkvinnor har tagit hand om äldre och funktionshindrade släktingar, och länge sågs det som helt självklart. Mannen, släkten och byn tog det för givet att kvinnorna tog ansvaret.
Academedia blåser upp betygen – gör rekordvinst
Jag har granskat vinstmaskinen Academedias enorma expansion på skolmarknaden, och vad som ligger bakom den. Läs artikeln Academedia blåser upp betygen – gör rekordvinst i Dagens Arena. Jag passade samtidigt på att uppdatera sammanställningen av de största aktörerna inom skolan, vården och omsorgen. Läs också fördjupningen Vinsten framför allt, om riskkapitalbolagens sköna värld. Förhoppningsvis kan den räta ut en del frågeteckan.
