Välfärdsvinsterna granskade

I Dagens ETC kan ni ta del av min sammanställning av vinsterna i de tio största välfärdskoncernernas de senaste fem åren. 9,5 miljarder blev summan. Det handlar om rörelsevinst innan goodwillavskrivningar (EBITA). Givet att resten av den vinstdrivande välfärden har samma rörelsemarginal (7 %) så har 30 miljarder som skyfflats in i den skattefinansierade välfärden gått till företagsvinster åren 2006-2012, alltså under Alliansregeringen.

Vinstdebatten rullar på. Förespråkarna har hävdat att ett stopp för vinstuttag i välfärden skulle drabba kvinnliga entreprenörer. I Dagens Arena visar jag att välfärdsföretagen förvisso är kvinnodominerande, men inte på chefs- och ägarsidan. I de största koncernerna – som har halva marknaden – är det männen som styr.

De två artiklarna är en försmak på vad som kommer i den nya boken Den stora omvandlingen – en granskning av välfärdsmarknaden (Leopard).

Annonser

Pysslingen och riskkapitalet

kngazheuu734v0kzyrjvgDet har stormat rejält kring friskolorna på senare tid. Jag gav mig också in i blåsvädret, med två krönikor om skolpengssystemet i Dagens Arena – en om Anders Hultin som systemets arkitekt och en om hur Peje Emilsson överger riskkapitalisterna. Samma dag som Uppdrag Gransknings uppmärksammade reportage om hur friskolor väljer bort olönsamma barn sändes hade jag en artikel i Aftonbladet Kultur – ”Är du lönsam lille Pyssling?”. Om PR-kuppen som inledde privatiseringsvågen.

Om Amerikansk höst i Respons: ”Lärorikt och insiktsfullt.”

För ett år sedan släpptes min reportagebok Amerikansk höst. En senkommen och positiv recension i tidningen Respons (en nystartad, ambitiös, akademisk, svensk variant av New York Review of Books) finns nu på webben. Här följer ett utdrag, som samtidigt funkar som en lysande sammanfattning av boken:

”Wernes nutida historik över den bostads- och lånebubbla som accelererade under Bill Clinton är utmärkt. Linjen därefter är redan utstakad: kollapsen, fallande priser, arbetslöshet, exekutiva auktioner, drömmen i kras, misär. Här finns mycket renodlat lurendrejeri men det avgörande är att systemet stimulerar och understöder en närmast surrealistisk spekulationslogik. Ingen reglerar tillställningen. De som betalar i sista instans är förstås ”vanliga” människor, vilkas personliga historier Werne i några fall illustrerar i ögonöppnande detalj. Styrkan i boken ligger i kopplingen mellan strukturanalysen och historiken. Läs mer

JB-affären granskad

John BauerI juni gick JB Education (tidigare John Bauer) i graven. Men varför konkade JB? Var förlusterna så stora som det påstods? Hur kunde man lämna efter sig ett skuldberg på en miljard?

Jag har granskat JB-affären i en rad artiklar. I slutet av maj avslöjade jag i Dagens Arena att koncernen gjort en rejäl vinst 2009-2011 och att man mjölkat skolorna på vinstmedel. Frågan var vart pengarna hade tagit vägen. I artikeln ”En friskolejättes uppgång och fall” gav jag bakgrunden – en svindlande skolresa.

Jag följde upp JB-affären i Dagens Arena i augusti under rubriken ”Luftslottet som sprängdes”, där jag reder ut hur skuldberget uppstod och varför koncernen föll.

I Helsingborgs Dagblad skriver jag om hur JB-affären är ett skolexempel på hur riskkapitalbolagen jobbar – med hög skuldsättning och pantsatta företag.

Läs också en längre artikel om riskkapitalbolagens jakt på maximal avkastning.

Mellan dröm och verklighet

obama-pa-vaggenDet har gått 50 år sedan Martin Luther King höll sitt berömda tal – där han skapade en moralisk grund för framtiden: ”Jag har fortfarande en dröm”, sa han, som är ”djupt rotad i den amerikanska drömmen, att denna nation en dag kommer resa sig och förverkliga den sanna innebörden i sin trosbekännelse: vi håller dessa sanningar för självklara, att alla människor är skapade jämlika.”

USA reste sig. Ändå bestod det som Gunnar Myrdal beskrivit som ett ”amerikanskt dilemma”: glappet mellan dröm och verklighet, mellan löftet om jämlikhet och den existerande ojämlikheten baserad på en kombination av hudfärg, klass och kön.

Barack Obama blåste nytt liv i den amerikanska drömmen. Särskilt bland USA:s svarta. Men hur gick det sedan? Hur är det ställt med den amerikanska drömmen? Hur mycket av dilemmat återstår att reda ut? Och hur ska man förstå dilemmat idag?

Läs mer

Varför är det bostadsbrist?

2010 släpptes min reportagebok Du sköna nya hem – om utförsäljningen av allmännyttan. Jag skrev: ”Bostadsbristen växer, köerna blir längre och trängseln på bostadsmarknaden ökar för varje år. Folk fajtas om de lägenheter som finns och de alltför få som byggs.” Sedan dess har problemet växt, och faktiskt hamnat på den offentliga dagordningen. Men fortfarande saknas sammanhangen, de djupare analyserna, den historiska tillbakablicken. Och än så länge är min slutsats i Du sköna nya hem giltig: ”Ansvaret för att fixa fram bra bostäder har i stor utsträckning outsourcats till marknadskrafterna.”

Nyligen skrev jag ett längre reportage i ETC om bostadsbristen, det sömniga bostadsbyggandet och den allt mer koleriska bostadsmarknaden. Läs gärna I väntan på en bostadspolitik. En PDF-version med illustrativa diagram hittar du här.

I väntan på nästa finanskris

Jag åkte till Wall Street i slutet av februari med tre frågor i bagaget: hur mår de storbanker som orsakade finanskrisen 2008 idag? Hur omfattande och effektiva är de regleringar som genomförts och står på agendan? Och hur stor är risken för en ny kris? resultatet – och svaren på frågorna – finns att läsa i Magasinet Arena.

“Endast en kris – verklig eller inbillad – kan åstadkomma verklig förändring.” Skrev Milton Friedman. I Dagens Arena skriver jag om hur finanskrisen 2008 öppnade en lucka i historien, skapade ett reformutrymme, men att tillfället inte utnyttjades.

Borg spår, marknaden rår

Och så kom äntligen våpen. Nej det är inget stavfel, den kallas nämligen så – vårbudgetpropositionen. Om den, framförallt om hur finansdepartementet verkar ha reducerats till ett slags SMHI, har jag skrivit i Dagens Arena. Läs också om den moderata arbetslinjens öden och äventyr här.

Läs mer: Röda Berget, Karin Pettersson, Annarkia,  Johanna Palmström

Vinner vinstintresset slaget om framtiden?

Idag ska Socialdemokraterna välja väg i vinstfrågan. Partiledningens linje – vinstbegränsning genom kvalitetskrav – står mot en drös motioner som vill se ett tydligare tak för vinstuttag eller en ren non profit-princip.

Det är ett viktigt beslut – vilket inte minst vinstintressets närvaro på kongressen vittnar om. Capio, Attendo, Academedia, Humana, Aleris – alla de största drakarna utom Carema – har köpt golvyta och försöker påverka in i det sista. Liksom deras intresseorganisationer, Vårdföretagarna och Friskolornas riksförbund.

De har jobbat hårt på sistone, och fått lön för mödan. Åtminstone om man får tro tidningen Fokus. I senaste numret läser jag en intressant artikel med rubriken ”Vägen mot vinsten – så baxade välfärdslobbyisterna Stefan Löfven dit de ville”. Läs mer

Slut på vinstfesten om folk får bestämma

I Dagens Samhälle påstår Åsa Moberg att folk egentligen är positiva till vinstdrift i välfärden. Hon har tittat på den opinionsundersökning som Novus gjorde på uppdrag av tankesmedjan Katalys i januari/februari och kommit fram till att ”chefen Daniel Suhonen” vilseleder allmänheten när han påstår att 90 procent av svenskarna ”vill förbjuda, begränsa eller återinvestera vinsterna i välfärden”.

”Ofta visar själva undersökningarna något annat än det som presenteras i pressmeddelanden och debattartiklar”, skriver Moberg och uppmanar alla, men särskilt de socialdemokratiska kongressombuden, att läsa opinionsanalysen. Hon har nämligen lyckats utläsa att ”mer än två tredjedelar vill tillåta vinst i välfärden” och att ”partiledningen kan använda undersökningen som stöd för sin egen linje, mot LO.”

Jag följde Åsa Mobergs uppmaning och lusläste opinionsanalysen. Och kan konstatera att det tvärtom är hon och Dagens Samhälle som vilseleder.

Läs mer