I väntan på nästa finanskris

Jag åkte till Wall Street i slutet av februari med tre frågor i bagaget: hur mår de storbanker som orsakade finanskrisen 2008 idag? Hur omfattande och effektiva är de regleringar som genomförts och står på agendan? Och hur stor är risken för en ny kris? resultatet – och svaren på frågorna – finns att läsa i Magasinet Arena.

“Endast en kris – verklig eller inbillad – kan åstadkomma verklig förändring.” Skrev Milton Friedman. I Dagens Arena skriver jag om hur finanskrisen 2008 öppnade en lucka i historien, skapade ett reformutrymme, men att tillfället inte utnyttjades.

Vinstdriften ställd mot väggen

Såväl vinstförespråkare som kritiker har sprutat ur sig debattartiklar, rapporter och personangrepp inför S-kongressen i Göteborg. Och för den som söker underbyggd kunskap kan det vara svårt att navigera bland utfallen.

Jag hoppas att artiklarna jag skrivit de senaste veckorna kan vara till hjälp.

Läs kartläggningen av de tio största privata välfärdskoncernerna i ETC, där siffran 2,3 miljarder kanske säger en del. Så mycket vinst gjorde jättarna 2011. Det motsvarar lönekostnaden för 5 750 heltidsanställda sjuksköterskor. Och det är främst genom att dra ner på personalstyrkan som vård- och skolkoncernerna skapar vinst. Spana också in den här sammanställningen av koncernerna och deras ägare.

Läs mer

Riskkapitalet exploaterar kvinnors omsorgskraft

Styrelse, AmbeaMin farmor Rut föddes under första världskriget. Hon tillhörde en generation kvinnor som arbetade minst lika mycket som sina män, fast ofta oavlönat.

Farmor slet från morgon till kväll på småjordbruket, och när hon inte befann sig i ladugården eller på åkern tog hon hand om hushållet och alla som fanns i det.

I huset bodde också farfars äldre syster: en snäll, storväxt kvinna med en utvecklingsstörning, som farmor hade fullt ansvar för. Gav omsorg till. Först mot slutet fick hon ersättning från kommunen. Efter 50 års slit.

Så var det ofta. Tusentals och åter tusentals svenska arbetarkvinnor har tagit hand om äldre och funktionshindrade släktingar, och länge sågs det som helt självklart. Mannen, släkten och byn tog det för givet att kvinnorna tog ansvaret.

Läs mer

Ska vi gå samma väg som USA?

Svenska ekonomer pekade länge ut USA som ett mönsterland. Det var på 90- och början av 00-talet då tillväxten var hög och arbetslösheten låg. Man menade att det berodde på den amerikanska arbetsmarknadsmodellen, där facket var svagt, anställningarna flexibla och lägstalönerna låga. Om denna ”American way” skriver jag i senaste Ordfront Magasin. På senare år har Sverige efterapat USA, vilket inte minst blev tydligt i Dokument inifråns upplysande Lönesänkarna. Samtidigt har den amerikanska ekonomin kollapsat under tyngden av de växande klyftorna och Barack Obama börjat pressa på för höjda löner.  Den svenska Alliansregeringen kör däremot vidare längs den USA-insirerade låglönelinjen som om inget hänt. Om det skriver jag i en krönika i Dagens Arena. Och om du inte gjort det, köp Amerikansk höst och läs. Den handlar nämligen om allt det här.

Amerikansk höst uppmärksammad

Amerikansk höst har recenserats i ett antal tidningar, däribland Arbetet, AktuellTidningen Kulturen, Sundsvalls TidningDalademokraten, Norrländska Socialdemokraten och Sydsvenskan. Läs också en utförlig recension på dagensbok.se (där den fick betyget 8 av 10) och omnämnanden i bland annat Piteå-tidningen, i Transportarbetaren och av Per Wirtén, samt på bloggarna The last detailMoteld och Svensson.

Intervjuer där jag berättar om boken och USA:s kris har publicerats i Dagens Arbete, ETC och Fria Tidningen. Jag har också medverkat i Nyhetsmorgon TV4 tillsammans med Eagle Eye Cherry och i Godmorgon, världen! med Jan Hallenberg inför presidentvalet.

Läs utdrag från Amerikansk höst: Den enes bröd i Helsingborgs Dagblad, Val i krisens USAOrdfront Magasin, om Teapartyrörelsen och en progressiv järnlady i Tiden Magasin, och en rad artiklar i Dagens Arena:  På globaliseringens bakgård, När kapitalet lärde sig strejka, ”Vi hade kunnat förlora allt”, Högt pris för billiga varor (om Walmart) och Här är facket portat. Läs också en artikel på Aftonbladet Kultur om Obamas frälsarställning bland USA:s svarta.

Godmorgon världen och Nyhetsmorgon

Mycket media om Amerikansk höst de senaste dagarna. I Godmorgon, världen! pratade jag och Jan Hallenberg om presidentvalet och recenserade Obamas fyra år vid makten. Jag beskrev den besvikelse som krisens offer känner över att förhoppningarna som Obama väckte 2008 egentligen inte har infriats, men lyfte samtidigt fram det faktum att hälften av amerikanerna ändå tycks se Obama som ett bättre alternativ än Romney. Det kan ju tyckas underligt, särskilt om man bara följt presidentvalet i svenska medier – där det konservativa Amerika har exponerats extra mycket. Men USA, påpekade jag, är mer diversifierat än vad man kan tro, och styrkan i högervågen som Teapartyrörelsen drog igång ska inte förstoras upp. Lyssna på diskussionen här, 7 minuter in i inslaget.

I Nyhetsmorgon måndag diskuterade jag den amerikanska drömmen tillsammans med Peter Jihde, Tilde de Paula och Eagle Eye Cherry. Vad är den amerikanska drömmen? Tron på att USA är möjligheternas land, där människor kan förverkliga sina drömmars mål genom egna ansträngningar. Egentligen finns det uttryckt i självständighetsförklaringen, där alla amerikaner sägs ha rätt till ”liv, frihet och strävan efter lycka”.

Läs mer

Den utpressade arbetaren

Den främsta främsta förklaringen till USA:s kris är det som brukar kallas ”jobben”. Och då menar jag inte i första hand arbetslösheten, även om den också är ett enormt problem, utan den omstöpning som skett av den amerikanska ekonomin sedan 70-talet. Välbetalda industrijobb har ersatts av osäkra låglönejobb inom servicesektorn. Den en gång rätt framgångsrika amerikanska fackföreningsrörelsen har närmast tillintetgjorts de senaste decennierna. Med följden att inkomstklyftorna har ökat enormt, fattigdomen växt och ekonomin går på tomgång eftersom köpkraften gröpts ur.

Om detta skriver jag i Amerikansk höst. Dagens Arena publicerar nu fem utdrag ur boken inför presidentvalet på tisdag. Läs om utpressade arbetare i ett kollapsat Detroit, om kapitalet som lärde sig strejka, om Obamas försök att återuppbygga USA:s industri och om världens största privata arbetsgivare Walmart – den centrala kraften i förvandlingen av USA till ett låglöneland, och i kriget mot facket.

Läs mer

Fem miljoner låntagare har förlorat sina hem – vems är felet?

Jag skriver i Helsingborgs Dagblad om Florida i bolånekrisens efterspel och om Obamas misslyckade försök att rädda USA:s drabbade villaägare. Reportaget är ett bearbetat utdrag från inledningskapitlet i Amerikansk höst, ”Det förlorade paradiset”. Det bjuds också på en hel del bilder. Läs reportaget här.

Vill man hitta en nollpunkt för den explosion som fick världen att skälva och den amerikanska ekonomin att sjunka ihop som en punkterad badboll hösten 2008 är Florida en lämplig plats att leta på. Här kokade villamarknaden för några år sedan. Priserna tredubblades mellan 2002 och 2006. Anledningen var fastighetsspekulation och att Wall Street pumpade ut bolån till i princip vem som helst, högrisklån som man använde som råmaterial i historiens största pyramidspel. När grunden rämnade – när villapriserna började sjunka och räntorna på subprimelånen sköt i höjden – rasade pyramiden.

Den amerikanska staten la sig då som en madrass under ett kollapsande Wall Street. Det fanns också planer på att stötta de låntagare och villaägare som hade dragits in i bolånehärvan och som förlorade sin hus på löpande band.

Läs mer

USA:s svåra jobbkris – öppet mål för Romney?

I början av oktober sjönk den öppna arbetslösheten i USA under 8 procent för första gången på fyra år, vilket Obamakampanjen inte var sena att spinna på. Men arbetslösheten är fortfarande betydligt högre än innan finanskrisen, och den klena återhämtningen borde egentligen erbjuda öppet mål för Mitt Romney. Frågan är väl bara om han kommer lyckas övertyga tillräckligt många väljare om att hans politik är en bättre medicin än Obamas.

Amerikansk höst skildrar jag hur  jobbkrisen har pausat karriärer, kraschat privatekonomier och lagt drömmar i backläge. Hur miljoner amerikaner har fallit genom de glesa skyddsnäten och till slut gett upp hoppet om att någonsin hitta ett nytt arbete, eller tvingats ta ett deltidsjobb med usel lön i servicesektorn bara för att överleva. (Läs inledningen till kapitlet Afterwork i kristider här).

Arbetslösheten är i själva verket betydligt högre än vad den officiella siffran ger sken av; bara de som aktivt söker arbete räknas, inte de som gett upp. Och den som tar ett ströjobb, om så bara två timmar i månaden, faller också ur statistiken. Om de här grupperna adderas till de aktivt jobbsökande får man fram något som kallas ”verklig arbetslöshetsnivå”. Under 2012 låg den på mellan 15 och 20 procent, beroende på hur man räknar.

Läs mer

Får Obama en andra chans?

För fyra år sedan lyftes Barack Obama till makten av en majoritet som ville ha förändring. Segertalet i Chicago på valnatten sände vågor av hopp över USA. ”Vi har väntat länge”, skanderade Obama, ”men i natt, sedan vi gjort vad vi gjort, i detta val, i detta avgörande ögonblick, har förändringen kommit till Amerika.”

Om två veckor kan Obamaepoken vara över. Då kanske istället Mitt Romney håller segertal inför en jublande folkmassa. Det är jämt skägg i opinionsundersökningarna och utgången är extremt oviss. Det som talar för Obama är att han verkar ha övertaget i några viktiga ”swing states”, och så snart den sista debatten är över kommer presidenten och kampanjledarna rikta all energi på dessa – för att ro hem de elektorsröster som behövs för att säkra fyra år till.

En avgörande faktor är om Demokraterna lyckas mobilisera folk till valurnorna – om de som röstade på Obama 2008 är beredda att ge honom en chans till, trots att förändringen till stor del uteblivit.

Läs mer